Inventeringsrapporten ”Svämskogar vid Unnån i Orsa” (2018) av Peter Turander, Bengt Oldhammer och Kjell Hedmark är en av de första studier som gjorts av svämskogar i den boreala zonen i Sverige. Den beskriver miljöer som mycket sällan uppmärksammas i naturvårdssammanhang.

Naturvärdena längs den fyra mil långa Unnån beskrivs ingående i den 112-sidiga rapporten som illustreras med 160 färgbilder samt kartor. Många växter, djur och svampar längs ån är beroende av en naturlig dynamik där tre faktorer särskilt ska framhållas:

1. Ett oreglerat och slingrande vattendrag med återkommande hög vattenföring
2. Isdämningar och erosion
3. Naturskogar intill vattnet som inte avverkas utan får leva sitt eget liv och där det hela tiden nyskapas döende och döda träd

– Ett utmärkande drag för Unnån är mängden levande träd som skadats av isen, säger Peter Thurander, en av författarna. Det ser ut som brandljud, men vi kallar dem isljud. Vissa träd har skador från flera olika islossningar, som mest 8–9 skador, så långt som 60 meter från ån.

– Vi föreslår en spridningskorridor på 100 meter längs varje sida av ån där skogen sparas och skyddas. Alternativa metoder med hyggesfritt skogsbruk krävs där skydd inte är möjligt i dagsläget, men även i sådana fall ska en kantzon på 50 meter sparas mot vattnet.

En ny art för vetenskapen (en gallmygga) hittades under sommarens inventeringar!

Unnån är ett praktexempel på det som i myndighetssammanhang kallas grön infrastruktur.

Rapporten kan beställas från kansli.gavledala@naturskyddsforeningen.se för endast portokostnad.