Lyckad spårningskurs med järvspår, snöskor och sol

I början av februari hölls en mer än fulltecknad spårningskurs i Gyllbergen. Deltagarna fick en härlig dag i solskenet på turskidor eller snöskor med spår av bl a järv, mård, skogshare, älg, tjäder och ekorre. Här hittar du en sammanfattning av teoridelen.

Spår i naturen                                        Emil V Nilsson, Rovdjursföreningen

Tänk på djuret som har lämnat spåret. Varför har den rört sig så här t ex? Bakspåra för att inte störa djuret, men vänd dig om ibland för att se hur det rört sig och vad det sett.

Film på rödräv som stannade upp när den hittade nåt och växlade mellan gång (två till höger, två till vänster) och trav (fot i fot, rakt spår). Lär dig räv först så blir det lättare att veta när det kan vara lo eller varg.

Spår

  • Tassens uppbyggnad
  • Fram- och baktass
  • Så mäter du tassar
  • Gångart

Tassens uppbyggnad

Evolutionärt utvecklingshjul. Hunddjuren har levt länge på marken och har därför symmetriska tassar. Hundars och vargars tassar har två långtår längst fram, vilket är bra om man ska springa fort.

Människor, kattdjur, björnar och mårddjur har assymetriska händer och fötter. Bra att klättra med. Geparder har ovanligt symmetriska, hundlika tassar och är därför snabba, fast de är kattdjur.

  • Hälgångare (människor, björn, igelkott) har fem tådynor, häldynor och mellanfotsdynor
  • Tågångare (lodjur, mårdhund) har fyra tår och en mellanfotsdyna
  • Tåspetsgångare (rådjur, älg) går som om de går på naglarna, har tådyna, klövhalva och lättklöv.

Djurets vikt spelar också roll för hur spåret ser ut. Olika typer av snö ger också olika typer av spår. Varg sjunker ungefär lika långt som människa. De går därför gärna i varandras spår.

Fram- och baktass

Film med spår av lodjur, skogshare och ekorre. Skogsharens baktass(?) kan se ut som lodjur om man bara ser det isolerat. Lodjur älskar att gå i sina egna spår flera gånger, runt runt när de ska gå och lägga sig t ex. Ekorre kan sätta ihop sina tassar vilket gör att de kan likna vargspår.

Hunddjur: mellanfotsdynan på framtassen buktar framåt och är tydlig. På baktassen buktar den bakåt och är mer äggformad och otydlig.

Kattdjur: baktassen har en McDonalds-logga som häldyna och en pektå som ligger lite längre fram än de andra tårna.

Film på varg i Finland. Stannar och tittar, då blir tassavtrycken bredvid varandra. Man kan se att den genetiska variationen i Finland är större endast p g a olika pälsfärger.

Så mäter du tassar

Standard: mät framtassen utan klor till den bakre häldynan. Förutom på björn där man mäter mellanfotsdynans bredd eftersom häldynan sällan kan ses.

Avstånd mellan tassar mäts mellan första och när samma tass sätts i igen. Kan vara svårt att avgöra när den gått tass i tass.

 

Gångarter

Film på lodjur som går på en åker. Baktassen kommer framför framtassen vilket kallas gång med övertramp, men gång fot i fot (tass i tass) är vanligare. Ju snabbare gångart desto mer blir spåren på en linje.

Trav eller snedställd trav. Djuret går med lite snedställd kropp för att fram- och bakben inte ska krocka med varandra. Vargar galopperar inte eftersom det tar för mycket energi, till skillnad från hundar.

Film med räv. Kissar, tar några språng och travar vilket kräver väldigt lite energi.

Utter är en hälgångare som ofta rör sig med språng. De har fem tår och ingen häldyna bak, 5-7 cm stor atassavtryck. Tummen är liten och sitter lite längre ner.  Film på utter som rullade sig, bet sig själv i svansen och tog ett språng ner tillbaks i vattnet i Gysinge. Film på utterspår som bl a kanat.

Film med mårdspår. 7-8 cm, mest på marken, upp på en låga, snedställd trav och språng. Sjunker ner pyttelite eftersom de är så lätta.

 

De stora rovdjuren

Film på björn från Sara Wennerqvist i Järbo. Två personer kan leva på 4 ha skog tack var guidningar. Björnar är hälgångare med väldigt kraftiga klor på framtassarna. Efter idet äter de myror och kadaver (eller renkalvar) på våren, gröna växter på sommaren, blåbär och lingon på hösten och sen går de i ide igen. Björnar kan vara väldigt nära människor utan att man märker det. Även vargar.

Rovbase.se bild över björnförekomst i Dalarna, väl spridda över länet. Inventeringar görs via DNA-analys av björnspillning på hösten. Maten går fort genom en björn, blir blaffor med bär i t ex. Renklövar i en spillning. När de äter kött blir spillningen mer som en bajskorv.

Hanbjörnar kan göra korgiden, som de lägger sig i och låter sig snöas över. Gamla myrstackar, sandig jord etc är annars bra ideställen.

Förväxlingsrisker: tassar grävling – björn, spillning älg – björn – grävling (som gör sig en toalett)

Järv

Fjäll- och skogsart, ej så långt söderut. Verkar ha återtagit sitt gamla utbredningsområde. Namn som Järvsö kommer från järvförekomst. Gömmer undan mat, har därför fått rykte om sig att vara galet hungrig. Tar ofta reda på älgjaktsrester och lägger på lager. Gräver ner sin mat exakt där det är kylskåpskallt. Kan välja när ungarna ska födas. Går lätt på snön och har håriga tassar, hälgångare, relativt stora. Brunst under sommaren.

Förväxlingsrisk: tassar järv – lo

Lodjur

Film med grårävsextrakt, markerar på stolpen, gnider kinden mot, kissar snabbt / sprejar. Högbrunst i mars – samtidigt som jakten(!) Ungarna föds i april/maj och går länge med sina mammor. Film med Emil och spårlöpa. Assymetriskt tassavtryck med pektå. Lodjur har inte så kraftiga käkar så de kan inte äta fryst kött. Räv har kraftigare käkar. Få lodjur i Dalarna, men ganska väl spridda. Man ser sällan klorna då de oftast är infällda. Lo dödar endast via två hål på sidan av halsen, varg mer blodutgjutelse. Lodjuren går ofta till hörn och kissar, så lukta 40-50 cm upp. Ganska likt rävljud, men mer åt death metal hållet. Väljer ställen med bra akustik, brant vid sjö t ex.

Förväxlingrisk tassar lo – varg – skogshare. Ovanligt att hitta lodjursspillning. De äter mest kött men gräver nog ner det mer, ej benbitar i. Familjegrupper av lodjur i renbetesland åt 7 resp. 13 renar på ett halvår, enligt forskning, enligt Johan.

Varg

Film med 12 vargar, hane och hona, års- och fjolårsvalpar. Går i familjegrupper. Brunst i feb/mars, ungarna föds i maj. Film med Emil och spårlöpa först fot i fot (120 cm mellan) och sen i snedställd trav (större steglängd).

Otroligt få vargar kvar i Dalarna. Film med drönare på vargspårlöpor i Siggeforareviret. Vargspillning luktar ruttet kött p g a speciell bakterieflora i tarmen. Ofta torkade och med mycket päls. De lämnar endast underkäken, kan äta upp hornen t o m. Löpblod innan befruktningen, en höjdare för spårare. Krafsar med både fram- och baktassar. Bäst att lyssna efter yl i augusti/september.

Förväxlingsrisk varg – hund. Spåra minst 3 km för att skilja från hund. Varg hona och hane kissar/markerar på samma ställe, det gör inte hundar. Kan springa rakt fram längs en väg i flera km och sen rakt in i skogen, vilken hund gör det? Kolla efter spillning med päls och benbitar. 9-11 cm tassavtryck, men det finns stora hundar också.

Kommentera

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.