Vargforskare drog fullt hus!

Det blev nytt åhörarrekord på biblioteket i Ludvika när forskaren Håkan Sand, SLU Grimsö, föreläste om Vargen i Skandinavien. Cirka 100 personer fick tränga ihop sig i salen.

– Vargpopulationen i Skandinavien har från 1999/00 ökat från 10 till 40-50 flockar 2016/17, inledde Håkan. Man brukar multiplicera med 10 för att få en uppskattning av antalet individer. Antalet har minskat något i den senaste inventeringen.

Första reviret i vargens återkomst etablerades i Norra Värmland. Sedan spred de sig som ringar på vattnet.

Det finns många frågor, åsikter och förutfattade meningar om vargen. Varför?

– Vargen är en art som rör sig över stora områden, större än ett jaktområde, förklarade Håkan. 100 000 ha, ca 3,5 x 3,5 mil är inte ovanligt. Vissa individer drar iväg väldigt långt och i alla möjliga riktningar.

– De har också ett missförstått socialt liv. De lever i familjegrupper; mamma, pappa, barn. Det är inte ett gäng hungriga vargar som slår sig ihop och jagar. Det är dessutom svårt att se om det är gamla valpar eller vuxna. Vargen är skygg och svår att observera.

– Reproduktionspotentialen är hög. De kan få 8-10 eller ända uppemot 12 valpar så populationen kan växa med 40-50% per år i några år.

– Sist men inte minst har vargar en hög konfliktpotential. 40-50 hundar skadas/dödas och 400-600får dödas per år av varg. Dessutom kan människor vara rädda.

Vid Sveriges Lantbruksuniversitet forskar man på demografi, populationer, vandringar, beteenden, interaktion med andra rovdjur som björn, järv och lo, ekosystemeffekter och genetik.

– Numera använder vi gps-sändare som kombineras med snöspårning samt analyser av spillning, kadaver, DNA och filmer, berättade Håkan.

Inventeringen baserar sig oftast på revirmarkeringar, d v s kiss. Krafsmarkeringar kan också ses. De har nämligen doftkörtlar på trampdynorna som de sprider lukt ifrån. Vargarna ringas in, sövs med gevär från helikopter och förses med sändare. En vuxen hane väger 50-55 kg och tikarna 30-35 kg.

– De föder ofta sina valpar i stenskravel, men det finns exempel på lyor bakom en rotvälta på en myr eller en omkullvält gran. De föder 5-6 valpar i snitt, men det har varierat från 2 till 11 stycken.

Dödade vargar klassas som fallet vilt och ska skickas in och analyseras av Statens Veterinärmedicinska Anstalt, SVA. Dödsorsaker:

  • Naturliga orsaker som hjärtfel, drunkning, skabb 20%
  • Trafik 10%
  • Legal jakt 20%
  • Illegal jakt och sannolik illegal jakt 50%

– Den skandinaviska vargpopulationen har problem med inavel. Invandrade individer med nytt blod tas bort eftersom vi har en förvaltning som säger att vi inte ska ha vargrevir i renbetesområdena.

90% av vargindividerna har analyserats med avseende på genetiken. Endast 7 vargar har bidragit till den genetiska variationen i Sverige fram till 2013!

Inavelsdepression innebär att defekter kan dyka upp. Kullar med hög inavelsgrad har mindre kullar och färre som reproducerar sig. Missbildningar på ryggkotor och hjärt-kärl kan förekomma.

– Vargarna ger också effekter på ekosystemen. Predatorer (rovdjur) påverkar växtätare (t ex rådjur och älgar). Det kan vara i form av beteendeeffekter som att växtätarna väljer andra områden att beta i bara utifrån att rovdjur finns i området eller täthetseffekter som att rovdjuren äter upp växtätarna helt enkelt. Det i sin tur påverkar vegetationen.

Efter föreläsningen, som arrangerades av Naturskyddsföreningen, Folkuniversitetet och Ludvika bibliotek, följde en frågestund.

 

Text och foto: Lillian Lundin Stöt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kommentera

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.