Vi kan inte dra slutsatser om lantbrukets miljöpåverkan utan att samtidigt titta på vad vi äter. Vi vet idag att hållbarhetsomställningar kräver rejäla förändringar av både produktion och konsumtion.
Utifrån det perspektivet blir miljöpåverkan per kilo gröda ett dåligt mått på matproduktionens miljöpåverkan. En mycket viktigare fråga är vad vi gör med grödan. Äter vi den själva, blir den djurfoder eller kastar vi bort den? Animalisk kost tar i genomsnitt 10 gånger mer mark i anspråk än motsvarande mängd vegetabilisk kost. Om det är effektiv markanvändning vi är ute efter så är kosten det första vi behöver se över. Mindre matsvinn och en mer växtbaserad kost ger en mer hållbar livsmedelskedja.
Dessutom har det lagts ner ca 1 miljon hektar jordbruksmark i Sverige de senaste 100 åren och idag har vi fritidsdjur i form av hästar på ca 300 000 hektar. Där är Kersti Linderholm själv ett exempel. Ett stort hot mot jordbruksmarken är också att den bebyggs med t ex köpcentrum och bilvägar. Vi måste vara rädda om jordbruksmarken och de som brukar jorden, håller landskapet öppet och producerar livsmedel.
Metastudien som du refererar till bygger på befintliga livscykelanalyser. De omfattar sällan långsiktiga mått på hållbarhet som t ex bördighet/mikroliv i jorden. Konventionella system som med hjälp av insatsmedel (konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel) ökar avkastningen på kort sikt kan framstå som mer fördelaktiga trots att de över tid minskar markens bördighet, kolförråd och biologiska mångfald.
Som Agrifood-studien lyfter fram så genererar ekologiskt lantbruk mer än mat – varje hektar ekologisk mark bidrar till biologisk mångfald och friskare ekosystem. Ekojordbrukets lägre avkastning är direkt kopplad till miljöfördelarna. En ”tillräcklig” avkastning lämnar utrymme åt andra värden och naturnyttor i våra landskap.
- Klimatfördelar
Ekoodlingen lagrar mer kol i marken och använder mindre fossil energi genom att skippa konstgödsel. Konstgödsel tillverkas genom en enormt energikrävande process och förbrukar massvis av fossil energi. Konstgödseln har nu blivit tre gånger dyrare p g a dyrare fossilgas från Putins Ryssland.
Ekologisk odling sänker inte markens produktivitet. Tvärtom ökar mängden förmultnade växtdelar, vilket gör jorden bördigare samtidigt som den binder kol.
- Fritt från kemiska bekämpningsmedel
Bekämpningsmedel påverkar inte bara de det är tänkta att bekämpa. Gifterna påverkar även annat levande runt gården, kan vara direkt skadliga för de som arbetar på gården och rester av ämnena riskerar att finnas kvar i maten vi äter och spridas till vattnet.
Du hänvisar till en studie om GMO som minskat kemikalieanvändningen med 10%. Ekologisk odling minskar användningen av kemiska bekämpningsmedel med 100%.
- Rikare natur
Tack vare odling av olika grödor på fälten och betande djur har ekologiska gårdar 30 % högre biologisk mångfald jämfört med icke ekologiska. För bin och andra pollinatörer är skillnaden ännu större, hela 50 %. En tredjedel av all mat vi äter är beroende av pollinerare.
- Gladare djur
Alla djur i ekologisk produktion går ut för att beta, picka eller böka. Störst skillnad gör den ekologiska gården för grisar, värphöns och kycklingar som annars ofta hålls inne året om.
Var stolt över Borlänge kommuns satsning på ekologisk mat istället för att smutskasta den med dåligt underbyggda argument.
Lillian Lundin, Naturskyddsföreningen Dalarna
Den ursprungliga artikeln finns här: https://www.dt.se/2022-01-24/borlanges-ekomat-ar-bade-klimatskadlig-och-dyrare
Gunnar Rundgren har skrivit en mycket bra artikel om studien här: https://tradgardenjorden.blogspot.com/2022/01/fiktiva-utslapp-fran-ekologiskt-jordbruk.html
Kommentera