Gruvexperten och författaren Arne Müller hade en föreläsningsturné i Dalarna med totalt ca 300 åhörare med titeln ”Elbilen och jakten på metallerna”.
Anders Gottberg från Falun inledde med att berätta om Naturskyddsföreningens mineralpolicy. Metallkonsumtionen och avfallsproduktionen ökar stadigt. Bara i Sverige produceras 100 miljoner ton gruvavfall varje år och en del av det är mycket giftigt. Vi har också ett stort återvinningsunderskott.
– Om Naturskyddsföreningen får bestämma vill vi ha kretslopp av metaller. Förebygg genom effektivisering och minskad konsumtion, återbruka och återvinn. Sluta till exempel med inbyggd produktdöd, använd inte krångliga legeringar som försvårar återvinning och satsa på ”urban mining” som handlar om att ta upp metaller som finns i marken under städer. Att öppna nya gruvor är en sista utväg.
Sedan tog Arne Müller över. Han har jobbat som reporter på SVT i Umeå och skrivit flera böcker som Smutsiga miljarder, Norrlandsparadoxen, Stockholm, städerna och resten och nu senast om elbilar.
– Elbilen är ett steg framåt jämfört med fossilbilar, men innebär även problem, inledde Arne.
Nu finns 1 miljon elbilar i världen och år 2025 räknar man med 10 miljoner. Gruvnäringen är förstås entusiastiska, men även politikerna. På en gruvmässa i Skellefteå sa näringsminister Mikael Damberg att han såg gruvorna som en lösning i omställningen till det fossilfria samhället.
I Sverige finns idag 15 gruvor totalt. De utvinner framför allt järnmalm, basmetaller och guld. På många håll i landet letas det nu efter kobolt och litium som behövs i elmotorer och elbilarnas batterier, vanadin som också kan bli en batterimetall samt sällsynta jordartsmetaller som bland annat används i vindkraftverk. Grafit är ytterligare ett viktigt ämne. Gruvor ger dels lokala problem, men även stora koldioxidutsläpp. Idag är det 14% av Sveriges totala utsläpp. Den nationella planen är att till år 2050 ha 50 gruvor. Regeringens mineralstrategi från 2013 motverkar alltså klimatlagen som kräver en halvering av Sveriges koldioxidutsläpp till år 2030.
– Det vi ser nu är konturerna av en ny boom kring de metaller som behövs för omställningen till ett fossilfritt samhälle. 6% av all världens litium behövs till en halv batterifabrik i Skellefteå. 100-150 fabriker kommer behövas. Det ger ju en svindel!
Arne illustrerade den beräknade 1480% -iga ökningen av litiumanvändningen med ett långt snöre. Det finns så mycket att utvinna men då krävs att 4/5-delar återvinns. Idag finns ingen återvinning alls. Detta är ett megaproblem!
– Vi vet alldeles för lite om var i samhället metallerna finns, hur de rör sig och varifrån vi skulle kunna återvinna dem. Elektronik ligger ofta och skräpar och massor av bilar ”försvinner”.
EU:s lista över kritiska metaller blir bara längre och längre.
Ur 1 ton malm kan man utvinna endast 400 g vanadin. Över 50% av all kobolt kommer från Kongo med allt vad det innebär av barnarbete och usla arbetsförhållanden. Litium utvinns främst i ökenområden i Australien och Latinamerika och kräver stora vattenresurser, vilket säger sig självt är en dålig kombination.
– Exempelvis i Atacamaöknen används 2/3 av vattenresursen för utvinningen av litium! Nu kollar man till och med på att utvinna metaller ur djuphaven, men forskarna är mycket skeptiska.
I Indien finns 20 bilar per 1000 invånare, i EU 500 och i USA ofattbara 821. Idag har vi 5 miljoner bilar i Sverige. Ökningstakten är snabbare än befolkningstillväxten. Trafikanalys räknar med att det ska bli fler elbilar och laddhybrider, samt att de bensin- och dieselbilar som säljs kommer att förbruka något mindre bränsle. Men sedan räknar de med att antalet bilar kommer att fortsätta öka i snabb takt.
– Den ökande mängden bilar äter helt upp utsläppsminskningarna även om man gör det mycket försiktiga antagandet att tillverkningen av dessa bilar orsakar utsläpp som en VW Golf, 7 ton koldioxid.
Det finns dock några lösningar. Det finns bra återvinningsförslag såsom pant på elektronik och batterier, bättre innehållsförteckningar för bilar och bättre design för att lättare kunna byta ut delar. Det finns en hel del metaller att återvinna från avfallsdeponier vid gamla gruvor.
– Till exempel finns det i Kvarntorpshögen i Örebro län vanadin som motsvarar 1/8-del av världsproduktionen. Och i soptippar kan det finnas lika höga kopparhalter som i Aitik-gruvan.
Externa köpcentra innehåller mycket metall och de genererar också mycket mer biltrafik. Hushållen kan bli bättre på att vara sparsamma med metaller, men framför allt är det på samhällsnivå som de stora insatserna kan göras. Att minska vikten på bilarna och minska antalet bilar genom smartare samhällsplanering är viktiga bitar. Mer träbyggande och att nästan allt guld återvinns känns också hoppfullt.
– Vi måste bli bättre på att hushålla med metaller och resurser överhuvudtaget. Den enorma klimatrörelsen kan ge den omställning vi behöver, avslutade Arne.
Kommentera