När jag skriver detta har det precis skett ett terrordåd i Bryssel med dödade svenska medborgare. Nyss började ett krig i Israel/Palestina. Kriget i Europa och Ukraina fortsätter. Var och varannan dag är det olika skjutningar, sprängningar och annat våld här i Sverige. Vad är det för värld vi lever i?

Det pågår också, om inte ett krig, så en kamp om och i naturen. Vilka som står på de olika sidorna är inte lika lätt att definiera. Höger mot vänster? Nationalekonomer mot ”Downsizeare”? Skogsbolag mot trädkramare? Ja det finns många olika kombattanter. Och vi som förening är en.

Just nu är vi inblandade i flera domstolsmål som handlar om skogen. Vi agerar någon slags försvarare åt skogen och alla dess innevånare/arter. Det händer att markägaren blir arg, upprörd och ledsen. De kan tycka att vi tar ifrån dem deras rättighet som skogsägare att ta ner skogen och få ut pengar. Men det innebär också en skyldighet att vara skogsägare. Att följa lag, rätt och certifiering. Till och med EU:s lagar. Vi är med i EU vare sig vi gillar det eller ej. EU:s lagar och förordningar ska implementeras i svensk lagstiftning, till slut.

”Men EU förstår inte hur förhållandena är i Sverige”, säger en del. Jag tror också det är tvärtom. Vi förstår inte hur ”EU”, d v s hur mellan- och centraleuropa, har det. Det lär vara så att det inte finns en enda plats i Nederländerna där man inte kan höra en motorväg. Även om det kanske inte är sant, så säger det en del om hur det är. Det finns inte stora skogs/naturområden kvar. Nästan all natur har starkt påverkats av människan. Det är nog därför restaureringsförordningen är något som drivs från EU. Man vill helt enkelt ha en natur och miljö som är mer ursprunglig.

Europeiska rådet skriver: ”Genom förslaget ska det införas återhämtningsåtgärder som omfattar minst 20 % av EU:s landområden och 20 % av dess havsområden senast 2030, och alla ekosystem som är i behov av restaurering senast 2050. Förslaget fastställer specifika rättsligt bindande mål och skyldigheter för restaurering av naturen i vart och ett av de förtecknade ekosystemen – från jordbruksmark och skog till havs-, sötvattens- och stadsekosystem.” Exakt vad detta innebär är inte klart ännu, men spännande är det och en möjlighet att restaurera även de landområden här som blivit förstörda.

Vi går en osäker och oroande framtid till mötes. Men vi är inte utan hopp och ljuspunkter finns i denna mörka värld. Låt oss ta vara på dem och vara glada åt det lilla.

Och välkomna på Vinterkonferens i Malung i januari!

Mattias Ahlstedt, ordförande
Naturskyddsföreningen Dalarna