Anteckningar från föreläsning av Ted von Proschwitz, vetenskaplig intendent på Göteborgs Naturhistoriska Museum och docent i naturvårdsbiologi vid Göteborgs universitet. Arr. Folkuniversitetet, Naturum och Naturskyddsföreningen Dalarna.

Mollusker kallas på svenska blötdjur från danskans blöt = mjuk

Mollis = mjuk

Snäckor, musslor, bläckfiskar, ledsnäckor, urmollusker.

Sniglar är snäckor som förlorat sina skal.

Landlevande mollusker snäckor och sniglar 135 arter i Sverige (110 inhemska). Skalen kan vara platta, äggformiga, koniska, små till medelstora 2-50 mm, skalen är högervridna (95%)

Några snäckarter:

• Större agatsnäcka, mörkt brun ca 6 mm – Sveriges mest utrotningshotade snäcka
• Slät skruvsnäcka 3 mm hög
• Fläckig disksnäcka 2,5 mm
• Klippspolsnäcka 10 mm, perversa på latin, d v s avvikande, eftersom den är vänstervriden!
• Kalkkärrsgrynsnäcka 1,5 mm
• Parksnäcka 15×22 mm

Man kan sålla fram snäckor genom att skaka jord i ett såll.

När snäckor växer får de fler och fler varv på skalet.

 

Sniglar

• Skalet reducerat till en platta eller några kalkkorn
• Har en kappa/mantel framtill
• Andningshål som går rakt in i lungan
• Samlar upp och återvinner slem genom att samla det i baken och sen äta upp det
• Gråsvart kölsnigel, stor 180 mm
• Det finns ca 34-37 000 arter ryggradslösa djur i Sverige
• Lever i förnan
• Några klättrar på klippor och trädstammar
• De flesta äter dött eller levande växtmaterial, ett fåtal är delvis köttätare
• Hermafroditer, tvåkönade
• Har ett äggstadium

 

Snäckor är bra i miljövårdsövervakning

De behöver kalk, fuktighet (har svårt med vattenbalansen), skydd och spridningsmöjligheter

De tar upp kalcium genom att suga upp det genom krypsulan:

1. De sänker pH och då löses kalcium upp
2. Har ett system att pumpa in kalcium sen

Tar kalk från berggrunden, ben av döda ryggradsdjur, andra snäckor (även levande), skalgrus, cement, tegel etc

Lövträd är viktiga för landlevande mollusker. De anrikar kalcium genom citrat (t ex lind) eller oxalat (mer svårtillgängligt ek, bok)

De är nattaktiva vilket gör att det avdunstar mindre vatten. De kan krypa in i skalet på dagen och återvinna vatten från urin.

Varför blir snigel? Slipper kalkbehovet, blir snabbare och rörligare, men får större behov av att koncentrera urinen, minskad aktivitetstid och sämre skydd. Måste vara fuktiga områden för att sniglar ska kunna leva där.

I vilken miljö finns det flest sniglar?

Ädellövskog i rasbranter och blocksluttningar. Kan ha 45 arter av 135. Här finns många olika små livsmiljöer. Stenmurar med lövträd nära kan också vara viktiga miljöer.

Skydda dessa typer av miljöer för att gynna molluskerna:

• Alla typer av kalkpåverkade miljöer
• Ädla lövträd
• Blockbiotoper och rasbranter
• Människoskapade blockbiotoper som stengärdesgårdar, odlingsrösen, kyrkogårdsmurar
• Skogar med lång kontinuitet
• Förhindra åtgärder som förändrar ett områdes hydrologi
• Nyckelbiotoper i fragmenterade landskap

Spridning

Dålig spridningsförmåga. De flesta arter är små och rör sig över små områden. De är känsliga för förändringar och har stort behov av kontinuitet. Använder sig av passiv transport genom att sätta sig på fåglar, däggdjur och människobetingad spridning (mördarsnigeln hemskt exempel genom köpta växter)

Vad underlättar spridning? slem, taggar, hår t ex glassnäcka stor fot med mycket slem resp. taggsnäcka och skäggsnäckor

Biologisk spridning: självbefruktning, förmåga att lagra sperma, hoppar över äggstadiet – äggen kläcks inne i snäckan så de föder ut hela små snäckor, vissa blir könsmogna innan de nått full storlek

Slumpeffekt: de kan ramla av var som helst, kommer de nära nyckelbiotoper ökar artantalet. Viktigt att ha naturreservat och skyddade områden nära varandra!

Kan spridas med vildsvin, t ex större grynsnäcka som även gynnas av ett varmare klimat.

Mördarsnigel eller spansk skogssnigel (dock fransk J)

Unga i alla storlekar övervintrar i jordkammare på 10-20 cm djup. Hermafroditer – parar sig oftast med varandra men kan befrukta sina egna ägg. Kan lägga 400 ägg i grupper om 10-20 ägg, har sperman i ett litet paket (spermatofor). Utvecklingstiden är ca 4 veckor och ytterligare 4 v till könsmogen.

Sniglarna blir aktiva vid +4 grader och går då upp till ytan. De stora ungdjuren blir könsmogna efter bara några veckor och börjar då producera ägg. Sniglar av alla storlekar påträffas under sommar och höst. De vuxna djuren som fortplantat sig dör i oktober.

Kyla (inte så känsliga för), torka (torr maj minskar antalet), typ av jord (lera och sand är dåligt, bäst är matjord). Torr vår färre sniglar – viktigaste faktorn.

Efter de regniga vårarna blir de fler. 2015 var värst hittills. En kvinna dödade 2000 sniglar per kväll!

Mördarsniglarna parar sig ohämmat med vår svenska skogssnigel och ger upphov till hybrider som kan para sig tillbaka. Mycket märkligt!

Förebygg:

• Undvik att ta in växter eller jord från områden där snigeln finns.
• Skölj eller tvätt av jorden runt rotsystemet. Häll kokande vatten över sköljvattnet.
• Håll växterna i karantän
• Dra upp växter från frön
• Köp endast jord i säckar
• Undvik täckodling om sniglarna finns i trädgården
• Kompostera endast i slutna varmkomposter
• Öppna upp trädgården och skapa större solexponerade ytor
• Håll gräset kortklippt och avlägsna klippet
• Rensa bort ogräs, speciellt maskrosor
• Ta bort svampar och fallfrukt
• Håll rent: kratta och ta bort löv, skräp och lösa föremål
• Vattna på morgonen och direkt vid plantorna
• Dränera väl. Ta bort sånt som håller kvar vatten.
• Bind upp liggande växter
• Ta bort de nedersta grenarna på buskar
• Plantera skyddsväxter som sniglarna inte gillar
• Dumpa inte trädgårdsavfall i skogen
• Tycker om det som luktar starkt och illa
• Äter de sallad och tagetes så ökar aptiten. Äter de bondbönor minskar deras aptit!

Bekämpa:

• Skaffa överblick. Var finns de? Gå ut med ficklampa på kvällen.
• Plocka aktivt och döda. Effektivast är halshuggning. Kokande vatten dör de av också. Ej salt eller kemikalier, plågsamt genom att vattnet dras ut. Frysning tar också lång tid.

• Fällor: föremål som sniglarna gömmer sig under, saker som luktar starkt och illa, flytande lockämnen, öl
• Barriärer t ex strängar av kalk eller ämnen som penslas på, vätskeabsorberande granulat, grus, kopparplåtar med nedvikt kant, insektsnät t ex i jordgubbsodlingar i Norge, eltrådar – när de får kontakt med båda trådarna steks de
• Gifter: järnfosfat gör att de tappar aptiten och svälter ihjäl. Endast giftigt för sniglar och andra blötdjur. Farligare gifter får användas endast i kommersiella odlingar efter tillstånd från länsstyrelsen.
• Fiender

• Myskankor
• ”smarta” trastar, sprättar upp och äter bara inälvorna, ovanligt dock
• Jordlöpare (rovskalbaggar) tar äggen
• Rovlevande snäckor
• Bekämpning med parasitmask finns också

Pantersnigel kan inte utrota mördarsniglar, men de konkurrerar om samma resurser. Båda arterna kan äta varandras ägg. Kan hålla mördarsniglarna i schack.

 

/Lillian Lundin Stöt

Naturskyddsföreningen Dalarna