De flesta svenska vattenkraftverk bedrivs med gamla, ibland hundraåriga, tillstånd som inte har moderna miljövillkor såsom krav på fiskvandringvägar. Efter flera års dialog mellan kraftbolag, miljöorganisationer och myndigheter finns nu dock äntligen ett lagförslag från regeringen som säkerställer prövning av alla kraftverk mot miljöbalkens hänsynsregler. Det är bra, så kanske vi slipper surdegar och konflikter som i Ejforsen. Vi uppmanar nu alla att ställa sig bakom detta nya lagförslag.

Vattenkraft är viktig för Sverige – den är förnybar, kan lagras och står för nästan hälften av elproduktionen. Tyvärr har den dock stor negativ påverkan på livet under ytan. Nästan alla kraftverk har dammar som hindrar fisk från att vandra. Ibland stängs vattnet av och torrlägger flodfåror. Arter som drabbats hårt är till exempel harr, öring, lax och flodpärlmusslor. För att komma till rätta med problemen är det nödvändigt att kraftverken får moderna villkor för verksamheten med fiskvandringsvägar och minimitappningar.

Innan sommaren presenterade regeringen därför ett förslag som både tar hänsyn till behov av miljöåtgärder och säkrad elproduktion. Förslaget vilar på tre ben: En rättssäker prövning, en nationell prövningsplan och en finansieringslösning där de stora vattenkraftbolagen solidarisk betala för åtgärder i den småskaliga vattenkraften. Enligt förslaget ska:

• Alla svenska vattenkraftverk prövas utifrån en nationell prövningsplan med avvägningar mellan elproduktion, naturvärden och kulturvärden.
• Tillstånd och villkor styras av Vattendirektivets miljökvalitetsnormer. Kan dessa inte nås så ska tillstånd inte ges. Det ska emellertid finnas möjligheter att ställa lägre krav för samhällsviktiga verksamheter.
• Tillstånd vara tidsbegränsade till i regel 20 år.
• Verksamhetsutövarna bekosta miljöanpassningar, processer och produktionsförluster. En fråga som engagerat många inklusive oss på Naturskyddsföreningen är hur småskaliga vattenkraftägare med begränsade finansiella resurser ska klara omställningen. Det har i huvudsak lösts på tre sätt:
• I Ejforsen försöker intressenter få till en ny kraftstation (eller ”ombyggnad” som de säger) i ett skyddat vattendrag (Fuluälven, källflöde till Västerdalälven) med hänvisning till att det funnits en kraftstation där tidigare. Det gamla kraftverket som togs ur drift 1978 och revs ut för länge sedan, hade dock inga tillstånd och existerade inte rent juridiskt! Därför går det inte att hänvisa till det. Kraftverkets energiproduktion skulle också bli liten och miljöpåverkan oproportionerligt mycket större. Större remissinstanser som Länsstyrelsen, Kammarkollegiet, Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdverket säger alla liksom vi ”Nej!” till ett nytt kraftverk.

1. I energiöverenskommelsen från 2016 kom fem riksdagspartier överens om att sänka fastighetsskatten för vattenkraft. I gengäld har de stora vattenkraftägarna erbjudit sig att solidariskt bekosta miljöanpassningar, processer och produktionsförluster i alla svenska kraftverk.
2. Förslaget innehåller ett moratorium för de kraftverk som idag helt saknar tillstånd och är föremål för föreläggande från länsstyrelserna. De lämnas ifred i väntan på prövning tillsammans med andra kraftverk i samma avrinningsområde.
3. Kravet på fullständiga miljökonsekvensbedömningar vid prövningar har tagits bort för att minska kostnaderna för prövning.

Även om vi inte i alla delar är nöjda med förslaget så anser vi att det en bra kompromiss där olika aktörers åsikter vägts samman. Alternativet, att inte införa en ny lagstiftning, skulle vara så mycket sämre för både företag och miljö. Vi tror att nuvarande förslag, med vissa modifieringar, kommer att leda till rikare vattenmiljöer, förutsägbarhet för verksamhetsutövarna och tryggad elproduktion. Vi tror också att de ansträngningar som gjorts för att skydda småskaliga kraftverksägare och kulturmiljöer kommer visa sig verkningsfulla. Vi uppmanar därför regeringen att gå vidare med förslaget och riksdagen att rösta igenom det. För att klara ett ökat antal prövningar vill vi också ha mer resurser till domstolar och länsstyrelser.

Karin Lexén, generalsekreterare Naturskyddsföreningen

Mattias Ahlstedt, ordförande, Naturskyddsföreningen i Dalarna