Pollinerande insekter krävs för mat på bordet!

 

Överallt sprids nyheter om hur bina riskerar att slås ut av människans framfart, och fler människor blir medvetna om vad som står på spel. Ca var tredje tugga vi äter, och runt 70 % av antalet grödor vi odlar är helt eller delvis beroende av insektspollinering. Dessa ekosystemtjänster har många gånger större värde än honungen.

 

Det räcker att ta en titt i kylskåpet eller på kökshyllorna för att inse vilken betydelse bina har i vår vardag. Utan deras pollinering av blommor under vår och sommar skulle utbudet på våra matbord krympa betänkligt. Hela familjen bin, både honungsbin och vildbin/humlor, är viktiga men de har olika nischer och utbredning.

 

Bina pollinerar till exempel äpplen, jordgubbar, päron, blåbär, cashew, mandel, kiwi, nektariner, körsbär, zucchini, kardemumma och kaffe. Listan är lång. Ny forskning från Lunds universitet visar dessutom att honung och honungsbinas mjölksyrebakterier kan komma att ersätta antibiotika inom vården, när problemen med resistens växer.

 

Människan sprutar med bekämpningsmedel, förändrar landskapet mot enformighet istället för mångfald och bidrar till att sprida honungsbinas sjukdomar och parasiter, och då räcker inte deras unika anpassningsförmåga längre till. I delar av Kina har bina slagits ut helt och människor pollinerar för hand. I USA, där stora delar av jordbruket är helt beroende av honungsbin, har över 40 % av landets bisamhällen dött per år de senaste åren. Det har gått så långt att USA måste importera friska bisamhällen då de inhemska inte längre räcker till.

 

Så sent som 22 mars i år listades för första gången ett vildbi på listan över utrotningshotade arter i USA, humlan Bombus affinis som nästan helt slagits ut i hela landet. Liknande exempel finns i andra delar av världen.

 

Läget har blivit så allvarligt att det nu forskas på robotbin som forskare hoppas ska kunna ersätta bina med i framtiden om de inte kan räddas eller återinföras i ett jordbruk som kräver pollineringstjänster. Detta är en ohållbar lösning.

 

En ekonomiskt och biologiskt säkrare metod är att återställa en bättre livsmiljö för både vilda bin och honungsbin. Till att börja med kan stadsmiljön bli en tillflykt. Faktum är att bin kan trivas utmärkt i städerna, där det finns blommande växter under hela sommarhalvåret.  Ibland kan det till och med finnas mer föda för bina under längre tid i staden än på landsbygden, där monokulturer på vissa håll ersatt de naturliga habitaten.

 

Både i staden och på landet drabbas bina hårt av gifter som människan sprider. Forskning visar att flera olika bekämpningsmedel, framför allt de så kallade neonikotinoiderna och även glyfosat, kan skada deras navigeringsförmåga. Denna förmåga att orientera sig i landskapet kring kupan eller boet är avgörande för binas liv och försörjning. De hämtar inte bara hem mat i form av nektar och pollen, utan även vatten till ynglet och kittämnen till tätning och desinficering av bostaden.

 

Tre olika neonikotinoider förbjöds 2013 i EU för betning av jordbruksgrödor som är attraktiva för bin. Trädgårdsaffärer, webbutiker och flera stora affärskedjor säljer dock fortfarande varianter av Myrr, Swirr, Provado, Maxforce, Substral insektsmedel och Calypso som innehåller neonikotinoiderna imidakloprid, acetamiprid och tiakloprid. Dessa används i stor mängd i svenska villaträdgårdar.

 

Inom jordbruket sprids fortfarande en rad neonikotinoidpreparat, även i blommande grödor. I kemikalieinspektionens bekämpningsmedelsregister redovisas vilka preparat som är godkända, vilket aktivt ämne de innehåller och vilket syfte de har. Men 23 mars blev det känt att EU arbetar med ett nytt förslag om ett generellt förbud mot dessa ämnen.

 

Inte bara insektsmedel är farliga för bin. Roundup är ett vanligt ogräsmedel och det innehåller (i likhet med Rambo, Resolva och Glyfonova) glyfosat som visats påverka binas förmåga att hitta hem.

 

Undersökningar av skånska vattendrag vid länsstyrelsernas miljöövervakning 2015 har visat att det finns en rad olika bekämpningsmedel i vattnet. Glyfosat (Roundup) och dess nedbrytningsprodukter hittades i stort sett i alla proverna, och neonikotinoiderna imidakloprid och tiakloprid i 30-35 % av dem.

 

Vilken effekt denna mix av kemikalier har på människokroppen, pollinerare och andra livsformer vet vi ännu inte. Det är därför av största vikt att tillämpa försiktighetsprincipen ifråga om kemiska medel. Alternativ finns redan i form av ekologisk odling samt nya och gamla metoder för biologisk bekämpning av skadegörare och sjukdomar. Delvis är det en fråga om kunskap att skapa fungerande ekosystem, vilket kan göra gifterna överflödiga.

 

En FN-rapport fastslog i januari i år att bekämpningsmedlen inte är rätt väg att gå. De har allvarliga konsekvenser för hälsa, samhälle, miljö och biologisk mångfald. Rapporten konstaterar att dessa kemikalier hotar livsmedelsförsörjningen på längre sikt, eftersom den är beroende av en mångfald av bin och andra pollinatörer.

 

Senare års framsteg i den ekologiska odlingen innebär att den globalt sett kan ge större skördar än det konventionella jordbruket. Samtidigt kan vi konstatera att gift- och konstgödselfri odling har försörjt mänskligheten i många tusen år, medan icke ekologiska odlingsmetoder har tillämpats i stor skala i mindre än 100 år. Är bidöden i Kina och USA ett tecken på att dessa metoder inte fungerar i längden?

 

Att kemikalieindustrin med Monsanto och Bayer i spetsen lobbar hårt för att få sälja sina produkter är förståeligt. De förlorar stora inkomster när dessa medel förbjuds. Men inte kan vi låta både bina och människans framtida försörjning hotas av sådan kortsiktig och egennyttig hänsyn? Det är även viktigt att arbeta för att liknande regleringar införs i hela världen för att inte marknadsföringen och försäljningen av dessa biocider ska intensifieras i andra länder istället.

 

Vi måste dra nytta av det snabbt växande intresset för biodling, honungsbin och vildbin för att skapa miljöer både i städerna och på landsbygden, där många arter av bin kan trivas. Vi behöver bina mer än de behöver oss. En viktig faktor är att minska halterna av bekämpningsmedel i miljön, både för binas, mänsklighetens och ekonomins skull!

Johan Landgren, författare Olja för Blåbär -Energi, Makt och Hållbarhet

Marita Delvert, ordförande Sveriges biodlares riksförbund, SBR

Monica Selling, förbundsstyrelseledamot Sveriges biodlares riksförbund, SBR

Mattias Ahlstedt, ordförande Naturskyddsföreningen Dalarna

Lasse Helander, ekoodlare sedan 49 år, ekokonsult och biodlare

Eva Gustavsson, biodlare