Anteckningar från konferens på Trafikverket i Borlänge arrangerad av Länsstyrelsen och Region Dalarna m fl.

Erfarenheter från tidigare projekt:

• Cykelturism- och skolpendling. En tydlig framgångsfaktor var det tvärsektoriella arbetssättet.
• Hela Dalarna cyklar. Vad skulle få dig att cykla mer? Fler cykelbanor, bättre cykelbanor och underhåll.
• 5 dalakommuner saknar cykelplaner

 

Att cykla – hinder, möjligheter och vinningar ur ett folkhälsoperspektiv
Johan Hallberg, Region Dalarna

Växande skillnader i livslängd mellan olika grupper i samhället. Män och människor med lägre utbildning har kortare livslängd t ex.

40-50% uppnår rekommendationen om fysisk aktivitet, 150 min i veckan. Det skiljer i grupperna här också.

Psykisk ohälsa och ont i rörelseorgan är de största anledningarna till sjukskrivningar. Vi sitter mycket stilla och får inte utlopp för vår stress genom fysisk aktivitet. Sömn och yoga etc är också bra.

Bild hälsans bestämningsfaktorer.

Hälsofrämjande åtgärder kan t ex vara att bygga cykelvägar. Ojämlikhet i hälsa ökar. Det är inte bra och underminerar det sociala kontraktet, viljan att göra saker tillsammans.

Varför cyklar en del och andra inte? Det finns individbundna faktorer resp. hinder i den bebyggda miljön. Säker cykelmiljö gör att fler kvinnor cyklar.

Viktigt att barn rör sig. Kommunerna kan använda data om gång och cykel till skolan från elevhälsodatabasen. Kan räkna på samhällsekonomiska effekter på www.heatwalkingcykling.org
Det är samhällsekonomiskt lönsamt att bygga cykelbanor! www.pastaproject.eu/home/

Risk att skadas och dödas om man cyklar, javisst, men hälsoeffekterna av cykling överväger totalt sett. Och om fler cyklar blir det såklart färre partiklar.

 

Arbeta tillsammans för ökad cykling                       Lars Strömgren, Cykelfrämjandet

Beteendeförändring kräver ofta en kris. Det tar 90 dar att ändra en vana, 7 looper. Kanske krävs en investering som att köpa cykel. Incitament: elcykelbidrag, förmånscyklar t ex. Gärna belöning. Få folk att starta en vana och behålla den.

Kommunvelometer (Avesta bl a), cyklistvelometer (Avesta, Mora) ny i maj 2020, kurser att lära sig cykla m.m.

Jobbar med politisk påverkan i Sverige och EU bl a.

En ny förening ”Svenska cykelstäder” för kommuner och regioner, konsultföretag t ex.

HEAT-analys i Stockholm. Cyklingen idag sparar 53 liv vilket motsvarar 2,2 miljarder. Om cyklingen ökar enligt planen till 2030 sparas 149 liv/år vilket motsvarar 6,2 miljarder.

Nöjda med:

• Elcykelpremien sparade många bilresor, men utnyttjades av många med höga inkomster.
• Nationella cykelstrategin.
• 8 platser för cyklar på nya tåg.

Önskemål:

• Nationell potentialstudie för cykling med back casting. Nu bygger man cykelvägar där det finns plats, inte där de behövs.
• Ändra Väglagen så att inte cykelvägar räknas som tillbehör till bilvägen och måste byggas i nära anslutning. Vill kunna lägga cykelvägar i mer funktionella lägen längre ifrån bilvägen och bygga enklare cykelvägar på landsbygden t ex.
• Nationellt mål för cykling
• Avdrag för cykelresor till jobbet
• Åtgärder inom steg 1 och 2, beteendeförändringar

”Kunden har alltid ratt!”

Det pratas ofta om att cykelvägar är så dyrt att bygga men sällan om vad bilvägar och järnvägar kostar.

 

Goda exempel på planer

Falu kommun har plan för 42 km cykelvägar, varav 6 km har byggts sen 2014. Hade pengar och tid till Vintercyklisten, men fick nej från sin nämnd.

Avesta ska ta fram en cykelstrategi och sen cykelplan.

Borlänge tar trafikstrategi och en ny cykelplan i höst.

 

Den cyklande staden – vision eller mission?   Mathias Wärnhjelm, Trafikverket och KTH

Bra hjälpmedel: Trast och GCM-handboken

Vänd på perspektivet att bilen är norm!

Goda exempel:

• Malmös cykelkampanj: Inga löjliga bilresor! De löjligaste bilresorna vann cyklar.
• Uppsalas hälsocyklister
• Hållbara inköpsresor. Sök på POLA för att se vilket scenario som tillsammans för alla aktörer ger störst effekt.

 

Finansieringsmöjligheter                                                   Christina Hjort, Trafikverket

• Länstransportplanen
• Stadsmiljöavtal
• Statlig medfinansiering. I Dalarna ca 5 miljoner/år. Söks för 15 miljoner bl a busshållplatser, säkerhet och miljö, Mora och Blge flygplats. Prioriteras enligt länsplanen.
• Skyltfonden. 85 miljoner/år till bl a forskningsprojekt med fokus på trafiksäkerhet. Alla kan ansöka. Senast 1 mars och 1 okt. Max 2 års projekt.

Att söka finansiering                                 Jonas Rydberg, Söderhamns kommun

Söderhamn fick 5,7 miljoner våren 2018 genom stadsmiljöavtal till:

• nya, lätta gång- och cykelbanor och broar över ån
• Norra Hamngatan byggs om till stadsgata med gångfartsområden
• Södra Hamngatan byggs om till stadsgata med kantparkering
• förbättring av lokaltrafikens bussnod Jernbron

Motprestationer:

• Nya detaljplaner, 120 nya bostäder i centrum
• Upprustning av GC-väg mellan resecentrum och centrum
• Framtagande av ny trafikstrategi

Framgångsfaktorer: Hitta den röda tråden i åtgärderna, hänvisa till antagna program och planer, ha en bredd på hårda och mjuka åtgärder, ta hjälp av kommunens projektutvecklare och ekonomer, bilda en projektgrupp, både planering och utförandesidan måste vara med.

Trafikverket har ett superbra verktyg som heter GC-kalk. Ett Excel-verktyg där man snabbt kan räkna fram den samhällsekonomiska nyttan med investeringar. Lätt att använda med rätt in-data.

Ludvika kommun

Har gjort många hårda investeringar. Nya cykelbanor, stråk, skyltning, cykel-P, cykelservicestationer som blivit sociala hot-spots J Började i Grängesberg och sen i centrum, viktig symbol. KIS-regeln: keep it simple. Allt som kan gå sönder går sönder!

Men att få folk att cykla på banorna är nåt helt annat. Trygghetsvandringar, cykelmätstationer (att mäta är att veta), testresenärscyklister som får prova på elcyklar – nu 2 års väntetid, samarbete med ABB att få fler anställda att cykla.

Förändringsfönster är viktiga för beteendeförändringar, t ex när man fått barn, flyttat eller skilt sig.

 

/Lillian Lundin Stöt

Naturskyddsföreningen Dalarna