Debatt: Skogen är ett ekosystem – inte bara ett virkesförråd

Karin Perers, ordförande i Mellanskog, skriver en debattartikel den 2 januari att mellansvenska granar bara växer i 70-120 år och måste avverkas för att bli ”fina sågade trävaror för byggnationer och inredningar”.

Hon visar på en fatal inkompetens gällande skogsekologi när hon tror att granar är tillräckligt gamla vid 70-120 års ålder. Jag hade hoppats på att det miljöcertifieringssystem som Mellanskog använder sig av (PEFC) hade uppdaterat naturvårds- och skogsekologisk kunskap inom bolaget och att det också nått upp till toppen där Karin Perers befinner sig. Men där misstog jag mig.

Jag får med andra ord berätta lite om granen och dess livscykel för Karin Perers. Ett granfrö gror, blir ett ungt, medelålders, äldre och till sist ett gammalt träd. Det gamla trädet är inte 70-120 år utan det handlar istället om flera hundra år i ålder. Landets äldsta gran var dryga 600 år när det avverkades och jag har själv hittat flera granar närmare 400 års ålder i Värmland.

När granen blivit gammal ska den till slut dö också. När granen dör startar en ekologisk process som är en stor del av skogens biologiska mångfald. Man brukar säga att det mest levande i skogen är de döda träden. Det finns en uppsjö av organismer, lavar, mossor, svampar, insekter o s v som är helt beroende av den döda veden för sin existens. Döden för granen kan pågå i upp till 200 år innan trädet har förmultnat till jord och näring till sina artfränder i skogen.

När skogens svampar tagit hand om de döda träden och brutit ner dem lagras dessa som kol i skogsmarken. Ju äldre skogen är desto större blir kollagret och desto större biologisk mångfald samt ett bättre fungerande ekosystem. Karin Perers känner väl till att fungerande ekosystem är mer tåliga och kan anpassa sig bättre till klimatförändringar jämfört med dysfunktionella ekosystem som t ex planterade granvirkesåkrar.

Men visst vore det bra om träd från våra skogar förädlades till trähus och inredningar. Tyvärr blir merparten av virket från våra skogar till spån och massaved vilket ofta betyder kortlivade produkter som inom kort förbränns och återbördas som koldioxid till atmosfären vilket istället höjer riskerna för stigande temperaturer och klimatförändringar

Om nu Karin Perers och Mellanskog, ärligt talat, har ett stort engagemang för klimatet, står upp för sin egen miljöpolicy/miljöcertifiering (PEFC) och erkänner de demokratiskt beslutade miljömålen, att 20 procent av de mest skyddsvärda skogarna ska skyddas, så borde Karin och hennes Mellanskog se till att bruka skogen inom de ekologiska ramar som naturen ger oss.

Vill man göra nytta för klimatet bör man alltså eftersträva ett så stort kollager som möjligt i skogen och det gör man bäst i genom att höja skogsåldrarna och bedriva ett kalhyggesfritt skogsbruk. Detta gynnar den biologiska mångfald som hör skogen till och bevarar ett mer funktionellt ekosystem som kan anpassa sig till klimatförändringarna och på så sätt vara vår civilisations bästa vän i en varmare framtid.

Långsiktiga spelregler betyder att vi måste anpassa vårt leverne inom de planetära gränserna jorden har.

Sebastian Kirppu

Skogsbiolog

Kommentera

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *