Ca 80 deltagare, från Naturvårdsverket Stockholm o Östersund, SLU Uppsala o Umeå, SLU CBM,  Umeå universitet,  Mittuniversitetet Östersund, Stockholms universitet, Göteborgs universitet, Lunds universitet, Energimyndigheten, Skogsstyrelsen,  Riksantikvarieämbetet, KTH, Trafikverket, Vindval, SGU, Statens fastighetsverk,  länsstyrelsen Dalarna,  kommuner bla  Älvdalen o Malung. Div organisationer för samer o rennäringen, fäbodbrukare, Naturskyddsföreningen Dalarna o västra Härjedalen,  div vindkraftsbolag, miljökonsulter, polarforskningssekretariatet,  Snöskoterföreningen, jägarförbundet , turismentreprenörer m.fl.

Många intressanta presentationer om forskningsläget i en del frågor som härrör till miljömålet ”En storslagen fjällmiljö”.  Podcastserie om forskning o resultat på http://www.storslagnafjall.se

Detta är den fjärde konferensen om Storslagen Fjällmiljö.

Välkommen

Riksantikvarieämbetet:  Naturvård och kulturmiljövård hand i hand. Hållbar utveckling o förvaltning av fjällen.

Älvdalen: kommunalrådet Peter Egardt  berättade om Älvdalsdelegationen som är ett samrådsorgan för hållbar utveckling i fjällen och där olika intressenter finns med. Länsstyrelsen, kommunen  och en mängd lokala föreningar. Dock saknar naturvårdsintresset en företrädare!! De efterlyser en sådan.

Länsstyrelsen Dalarna: Björn Forsberg. För fjällen i Dalarna är länsstyrelsens uppgift fokus på besöksnäringen. Gränskommittén  med Norge för företagande o miljöarbete, samt blåljus.

SITE Sälen Idre Trysil Engerdal samarbete. Samebyar, Nationalpark Fulufjället – hitta besöksintresset!! Skyddad natur, skötsel Terrängkörning, jakt mm.

Idre Sameby: Benny Jonsson 2700 renar på 4 familjer. Betesmarkerna minskar. Renbetesplaner o terrängkörningsplaner

Kort info från myndigheter:

Energimyndigheten:  Försörjningstrygghet, hållbart, liten påverkan på natur o miljö. Riksintresse vind ej i fjällen.  Forskning genom vindval.  Kumulativa effekter måste beaktas. Vatten: åtgärder inom vattenkraft o liv i våra vatten, forskning pågår.

Länsstyrelsen Dalarna: Björn Forsberg: Fjälldelegationen. Ett regeringsuppdrag. Består av landshövdingarna i alla fjällän. Lst Jämtland administrerar. Hållbar utv i fjällen. Ta fram förslag till regeringen. Ta fram en modern terrängkörningslag!! Handlingsplaner för grön infrastruktur. Presenteras nästa år. www.hallbarafjall.se.

Naturvårdsverket: Ola Inghe. Problem kring terrängkörning!! Upprustning av fjälleder, rastkojor o broar. Lavinprognossystem. Kartering av marktäcket. Uppdatering av fjällvegetationskarta.

Riksantikvarieämbetet: Karin Arvastson.  Kulturlämningar i skogen. Målkonflikter vid vattenvårdsåtgärder. Digitalisering. Biologiskt kulturarv.

Sametinget: Laila Öberg Ben Ammar Komplext, storslagen fjällmiljö är samisk kulturmiljö. Betespräglat landskap,. Konkurrens om markerna i vinterbetet. Skogsbruket är ett nationellt intresse, svårt att matcha för samerna.

Skogsstyrelsen: Cecilia Persson. Nytt om fjällnära skog pga Änokdomen.  Ny metod att kolla naturvärden i fjällnära skog. Tar in renbetets förutsättningar numera.

Statens fastighetsverk: Lena Flodin. Förvaltar  2/3  av fjällen, vägar och 2,5 milj ha naturreservat. Strategi för hållbart skogsbruk!!Ökat hänsyn i skogsbruket. Hänsyn samiska kulturarvet. Friluftsliv, jakt o fisketurism.

SGU: Sveriges geologiska undersökningar: Helena Dahlgren.  Tar fram underlag för samhällsplaneringen och mineralnäringen. Lyfta geologiska förutsättningar för utveckling. Åtgärdsplaner o grön infrastruktur. Har koll på grundvatten o källor. Gruvnäringens miljöpåverkan, efterbehandling av gruvavfall.

Trafikverket: Anders Sjölund. Landskap, hållbarhetens gränser, vad betyder de? Funktionella krav på väg o järnväg. Rapport landskapsperspektiv i framtiden.  Hur ska det se ut? Analysera vägarna i landskapet..

Fjällens kulturlandskap den senaste 1500 åren.   Kjell-Åke Aronsson,  Ajtte Forskning från Norge i väster till Mongoliet i öster ang renskötsel. Alla fjällmarker är betespåverkade. Rara örter är beroende av bete. Videt tar över där betet  uteblir. Gräsmarkerna blir mindre. Valda betyder grässlätter. Renmjölkningen var viktig förr, finns kvar spår av detta i landskapet. Pollenanalys visar på större tall o björkskogar förr. Efter 1600 talet minskar de – beroende på kallare klimat(?). Vinterbetet är en begränsande faktor för rennäringen. Skogsbruket en del av problemet.  Ungskogar har inga hänglavar som utgör alternativ till renlaven vid besvärliga markförhållanden på vintern. Dessutom minskar renlaven vid kalavverkning. Gräset gynnas av bete.

Förändringar i glaciärers utbredning i fjällen under det senaste århundradet:  Per Holmlund, Stockholms universitet. Olika snabb förändring i olika glaciärer. Det går snabbt på slutet. Bilder som visar isarnas förändringar över tid (bara minskningar) De glaciärer som klarar sig bäst är de som har omgivande berg som kan samla upp snön vintertid och bygga på glaciären.

Är det kört för rennäringen? – Hur rennäringen påverkas av klimatförändringar o annat: Berit Inga, Ajtte Renen duktig på att anpassa sig, frågan är om renskötarna är det?  Odlingsgränsen fastslagen 1890. Ovanför den inga nybyggen tillåtna.  Bara  Samabeyn har rättigheter att nyttja marken där.

Inverkan av bete och klimatförändringar i fjällen. Tage Wolves, Göteborgs universitet. Utgår från WWF:s renbetesprojekt för 20 år sedan. Inhägnaderna finns kvar och man kan studera hur området innanför och utanför inhägnaderna har utvecklats. Renen kan hålla tillbaka förbuskningen. Vedartad vegetation, i form av kråkbär, lingon, vide   har ökat mest på gräsets bekostnad i försöksområdet.  Ökning av förbuskning och ris ger större snötäcke med ökad marktemperatur  som ökar den mikrobiella aktiviteten som ger ökande utsläpp som ger snabbare avsmältning.  På sommaren ger högre buskar lägre marktemperatur som ger mer svampmycel. Inga studier än om påverkan på djurlivet i övrigt. Vad gynnas resp missgynnas av  ändrat växttäcke i fjällen? Ev en fortsättning på studien som också ska ta med detta.

Ekosystemtjänster i fjällen: skattningar o modellering med data från miljöövervakning. Johan Svensson, SLU NILS. NaturInventering av Landskapet i Sverige. Trädtäckningen på kalfjället ökar men minskar i fjällbarrskog

Rätt plats för vindkraft – finns det?  Workshop Kjell Grip Vindval, Bosse Bodén Mittuniversitetet Vindval är ett forskningsprogram för miljöpåverkan av vindkraft. Handläggare har svårt att avväga olika intressen.  Kommunens ÖP är oerhört viktig men ofta bristfällig!!   Vem ansvarar för allmänna intressen?  Tidigare hade man en fysisk riksplanering mellan staten och kommunen. Blev bättre underlag då!  När det gäller vindkraft tar man mest hänsyn till påverkan på människor, inte naturen!  Kumulativa effekter  t ex vindkraft, gruvdrift, skogsbruk, turism, allemansrätt.  Vad bör vi ha fokus på om vi tittar på storslagen natur? Finns domslut som tittar på kumulativa effekter.  Samtal med domare i MMD.  Domare har också värderingar och känslor. Landskapskonventionen ej lag! Politiker på lokalnivå har makten i sin hand att besluta om var man ska bygga vindkraft.

Renar undviker vindkraft! Anpassar de sig så småningom?

Mångfunktionella leder Kristin Godtman-Kling Mittuniversitet o Daniel Svensson KTH Forskning med exempel från Jämtlandsfjällen  kring rekreation, verktyg för att lösa konflikter kring markanvändning . Historiska leder uppkommit genom lokalbefolkningens rörelser och utgör ett rörelsearv och ett kulturarv. Förmedling av samisk kultur och historia.

Landskapsplanering i praktiken – kommunal  översiktsplan: Anna Zackrisson  o  Terese Bjärstig Umeå  universitet och Johan Svensson SLU. Ett samarbete där forskning omsätts i praktiken. Vihelmina kommun.

ÖP fokuserar på miljömålen, natur och kulturvärden o ekosystemtjänster. Areella näringar och landsbygdsutveckling, turism, grön infrastruktur.  Ekologiskt funktionella nätverk och viktiga ekosystemtjänster i hela landskapet. T ex renens gröna infrastruktur med t ex renbroar ekodukter över järnvägar mmm.

Landskapsplanering  för grön infrastruktur är öp det enda verktyget idag!  Om ÖP är det enda verktyget för landskapsplanering idag behövs det nya lagkrav. Tittar man på Boverkets hemsida har det urbana landskapet tolkningsföreträde!

Traditionell kunskap:

Begreppet traditionell kunskap och dess olika ansikten i ett internationellt perspektiv:              Carina Green SLU Vilken kunskap är traditionell?  Och hur kan olika kunskapssystem mötas? Pågår flera internationella projekt inom detta område.   Problem förbättra biodiversitet och kunskap kontra rättigheter. Man kanske inte vill dela med sig av sin kunskap? Maktspel, rester av kolonialism?

Lokal o traditionell kunskap i Sverige och Norden – hur kan olika kunskap mötas: Marie Kvarnström SLU o Uppsala universitet

Konventionen om biologisk mångfald CBD. Respektera, bevara och bibehålla kunskaper mm relevanta  för bevarandet  av det hållbara nyttjandet av biologisk mångfald.  Artikel 8 i och 10c viktiga. Skydda och uppmuntra  sedvanligt nyttjande av biologiska och kulturella sedvänjor.

www.cbd./int   CBD artikel 8j o 10c bör ingå i preciseringar av miljökvalitetsmålen. Synliggöra andra värderingar än de rent ekonomiska.

IPBES: Validering av kunskap från olika kunskapssystem, traditionella o moderna.

Samiskt handlingsutrymme i naturskyddsdiskurser: Elsa Reimersson Umeå universitet Laponia ett exempel på lokal styrning och förvaltning av världsarv o nationalpark o naturreservat.  Kanske inte tillämpligt på andra områden i Sverige, men delar av detta arbetssätt kan överföras till andra områden.  Norge har en annan modell med lokala förvaltningar.

Vad är ett betespräglat landskap?  Wiebeke Neumann SLU Workshop Livliga diskussioner om hur man ska se på betespräglade landskap i fjällmiljö. Vilka indikatorer?  Vad står de för?  Överbete och underbete kan ha olika orsaker och ger olika uttryck i landskapet. Renbruksplaner jfr skogsbolagens skogsbruksplaner.

Nästa kunskapskonferens kommer att hållas 2018 någonstans i de svenska fjällen. Då blir det slutrapporter från en massa pågående forskning  kring miljömålet Storslagen  fjällmiljö. Naturskyddsföreningen borde vara med då, för att inhämta kunskaper om vad som pågår och ställa frågor!!

Margareta Wikström

Naturskyddsföreningen Dalarna