Miljonprojekt ska minska vattenkraftens skador

Den 15 sept var jag Monika Utter, Gunilla Lundborg, Mattias Ahlstedt och över 100 andra deltagare på ett intressant seminarium om Dalälvens vattenkraftsutbyggnad. Vi var i Teknikdalen i Borlänge och olika föreläsare berättade ur olika synvinklar, bl.a. kultur-och naturvärden. Seminariet leddes av Länsstyrelsen Dalarnas projektledare Per-Erik Sandberg. Ett miljonprojekt ska minska vattenkraftens miljöskador. Alla presentationer finns på http://www.dalarnasvatten.se/Sv/Pages/Hallbar-vattenkraft-i-Dalalven.aspx

Några fakta: Dalälven är 50 mil lång. Det föreligger vandringshinder för fiskar p.g.a. uppdämning. Vattnet påverkas av miljögifter/metaller, övergödning, försurning. Fysisk påverkan genom tiderna har varit flottning, vandringshinder och flödesförändringar i form av vattenkraft.

Dalälvens vattenregleringsföretag är Fortum, Vattenfall, Enviken elkraft, Gärna vattenkraft,  Falu Kraft m.fl.  Trängslet ger 700Gwh, alla övriga verk lika mycket tillsammans.

Västerdaläven regleras vid Venjan, Österdalälven har många regleringar och Siljan fungerar som en stor dämpning av regleringsgränserna.

Några jämförelser på stora och små kraftverk; Dalälven kommer på 5:e plats av de utbyggda älvarna.

Luleälven             4196 MW                                elprod/år 13,8 TWh  effekt om totalt 4,3 GW      20 kraftverk, stora

Ångermanälven 2584   ”

Indalsälven          2095  ”

Umeälven            1765  ”

Dalälven               1149  ”                                                     4,6 TWh                                    1,1 GW    130 kraftverk, skiftande storlek

Skellefteälven      1016  ”

Kulturvärden: De första kraftverken byggdes i slutet av 1800talet. De fanns ofta vid bruken och byggdes som en byggnad i samma miljö. Sedan kom funkisstilen, tempelliknande byggnader och betongklossar. En inventering har gjorts av Länsstyrelsen och av 55 kraftverk bedöms 11 ha högt kulturvärde.

Naturvärden: Alderängarna norr om Siljan, Natura 2000.

Fisk, fysisk påverkan: öring, ål, flodnejonöga (sällsynt i Siljan) asp, lax.

I nedre Dalälven finns svämberoende livsmiljöer med älvängar och svämlövskog, som är beroende av översvämningar. Där finns också många rödlistade arter av skalbaggar.

Våra gamla kraftverk uppfyller inte miljömålen. Det gäller att man gör förtroendefulla avvägningar mellan miljö och energi. Att man skapar vandringsmöjligheter för fiskar, gör ett ekologiskt anpassat flöde som samtidigt har reglerkraft och en god energiproduktion.

Monika Utter

Kommentera

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.